Mannen I Den Vita Hatten (16 áƒÂ¥r Senare) Lyrics

En bá¤nkrad i en rastlá¶s sen april
Jag tittar á¶ver axeln och ser dig blinka till
Jag kan fᥠdig ná¤r du vill
En vind blá¥ser skrá¤p lá¤ngs korridoren en sista gá¥ng
Och du & jag há¥ller andan och há¥ller há¤nder i sprá¥nget
Det á¤r inte sᥠlá¥ngt hem

á?n finns det tusentals tá¥rar kvar
De var dina att ge vemsomhelst
á?ntligen
De á¤r de dyrbaraste smycken du har
Sᥠbe aldrig om ursá¤kt igen
á?ntligen passerar vi deras grá¤nser

Minns du vá¥r blodseld, vá¥ran lag
Vá¥rt dumma korstrá¥g mot en lika korkad stad
Jag minns allt, som naglarna mot glas
Men du bara skrattar á¥t mig, fá¶rminskar allt till ett ská¤mt
Men jag ser pᥠdin á¤ngsliga há¥llning, din jagande blick att de ká¤nns
Att det á¤r lá¥ngt hem

Och snart finns det inga tá¥rar kvar
De var vá¥ra att ge vemsomhelst
á?ntligen
De á¤r de dyrbaraste smycken vi har
Sᥠbe aldrig om ursá¤kt igen
á?ntligen sá¤tter du sjá¤lv dina grá¤nser

Den dá¤r pojken jag aldrig ká¤nde
Som gick pᥠgator jag aldrig sá¥g
Och tá¤nkte tankar jag aldrig tá¤nkte
Under ett tunt och flygigt há¥r

Och alla ká¤nslor slog och sprá¤ngde
Hela vardagen full med há¥l
I en tid dᥠinget há¤nde
I en stad som alltid sov

Men á¤lskling vi var alla en gá¥ng smá¥
Ja, vi var alla en gá¥ng smá¥
Ja, vi var alla en gá¥ng smá¥

Jag kastar stenar i mitt glashus
Jag kastar pil i min kuvá¶s
Och sᥠodlar jag min rá¤dsla
Ja, jag sá¥r stá¤ndigt nya frá¶n

Och i mitt vá¤xthus á¤r jag sá¤ker
Dá¤r vá¤xer avund klar och grá¶n
Jag á¤r livrá¤dd fá¶r att leva
Och jag á¤r dá¶dsrá¤dd fá¶r att dá¶

Men á¤lskling vi ska alla en gá¥ng dá¶
Ja, vi ska alla en gá¥ng dá¶
Ja, vi ska alla en gá¥ng dá¶

Vi ska alla en gá¥ng dá¶
vi ska alla en gá¥ng dá¶
vi ska alla en gá¥ng dá¶